Kan tandvården bli en del av den allmänna sjukvården?

Svensk sjukvård håller hög standard och bygger på att all vård ska ges efter behov. Trots att tänderna är en del av kroppen räknas tandvård inte in i den allmänna sjukvårdens åtaganden. Ett av många uppenbara problem med detta system är att tandvård kan innebära stora påfrestningar på en persons privatekonomi, i alltför många fall väljs regelbundna tandläkarbesök helt bort av människor som helt enkelt inte har råd med utgiften.

Bristfällig tandvård kan leda till stora och allvarliga hälsoproblem, och ju äldre du är desto större och mer utbredda är problem på grund av skör emalj, försämrad salivproduktion och långvarigt slitage. Trots det är skattesubventionerad tandvård främst reserverad för barn och unga upp till 23 års ålder.

Statligt tandvårdsstöd

Efter att du har fyllt 24 år får du inte längre kostnadsfri tandvård. Du får dock ett visst ekonomiskt stöd för din tandvård, som är utformat på följande vis:

• ATB
  ATB står för allmänt tandvårdsbidrag och det består av 300 eller 600 kronor beroende på hur gammal du är - mellan 24 och 29 års ålder får du 600 kronor. När du fyller 30 år minskar bidraget till 300 kronor och inte förrän året du fyller 65 år ökar bidraget till 600 kronor igen.
  
  
• STB
  STB står för särskilt tandvårdsbidrag, ett bidrag på 600 kronor per halvår till patienter som har sjukdomar som påverkar tandhälsan eller olika former av funktionsnedsättningar. Du kan bara få den här typen av bidrag för undersökning och förebyggande tandvård, inte för behandling
  
  
• Högkostnadsskydd
  Alla har tillgång till ett högkostnadsskydd som ger avdrag på kostnaden om en behandling överstiger 3000 kronor under en ersättningsperiod - ett helt år från och med att behandlingen börjar.
  
  

Hur fungerar bidragen?

Dessa bidrag dras av direkt när du betalar för ditt tandvårdsbesök, och inget av dem gäller för behandlingar som har som syfte att förbättra utseendet, som tandblekning eller fasader. 

Otillräckligt stöd

Trots de befintliga bidragen är det många som avstår från tandvård eftersom kostnaderna är för påfrestande för privatekonomin. Under flera år har man sett att personer från socialt utsatta områden och med låg inkomst har sämre tandhälsa än genomsnittsbefolkningen och man kan nu säga att tandhälsa har blivit en klassfråga.

Vad säger politikerna?

Enligt en partienkät angående tandvård svarade Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Sverigedemokraterna ja på frågan om tandvård borde omfattas av ett högkostnadsskydd som i högre grad liknar det som gäller för allmän sjukvård. Centern, Moderaterna och Kristdemokraterna svarade nej. Ja-sidans gemensamma argument är att kostnaderna, trots de bidrag som finns, är alldeles för höga för människor med låg inkomst, och att dålig munhälsa utöver risker för större hälsoproblem även är stigmatiserande - det handlar helt enkelt om jämlikhet.

Nej-sidan är inte benhårt emot förändringar av det nuvarande systemet, men inga tydliga riktlinjer finns hos vare sig Centern eller Kristdemokraterna. Moderaterna å sin sida argumenterar för att tandvården i allmänhet fungerar väl, och den gemensamma hållningen är att eventuellt ytterligare stöd främst bör riktas mot de som är mest sjuka och sköra.

Munhälsa är avgörande för det allmänna välmåendet

Att regelbundet kunna besöka tandläkare för att förebygga problem, och att ha möjlighet att genomgå behandling då problem har uppstått är förstås fundamentalt för en persons välmående. Hur samhället ska nå och hjälpa personer som undviker tandvård på grund av de höga kostnaderna är en politisk fråga som för många är högst angelägen. Hur nuvarande regering kommer att hantera frågan återstår att se. 

Liknande artiklar

Amalgamförgiftning

Stifttand - så fungerar det

Behandling och rengöring av tandfickor